Nyliberalismens död ger möjligheter för små landskap som Österbotten

16.08.2022 kl. 12:00
I nuläget är vi följaktligen i ett läge då en ersättare till nyliberalismen måste tas fram. Vad som kommer att komma går inte att förutse med exakthet, men de pågående kriserna har säkerligen en del att berätta.

Vi lever i omställningens tid. Sedan finanskrisen 2008 har det stått klart att samhällets system, som de strukturerats under efterkrigstiden, är förlegade och måste anpassas till den nya tidens krav. Det här blev tydligt framförallt på det ekonomiska och finansiella området, men också de demokratiska, sociala och ekologiska systemen hade redan en längre tid uppvisat besvärande brister. Det visade sig dock att en kursändring var svår att genomföra i praktiken, samtidigt som problemen blev allt mer uppenbara, till exempel genom den tilltagande klimatkrisen och framgångarna för brexit-rörelsen och trumpismen. När corona-pandemin slog till var därför förändringstrycket uppskruvat i många av samhällssystemen. Det är ju så att en radikal förändring ofta blir möjlig först i och med en kris.

Genom historien har stora skiften uppträtt vid vissa tidpunkter, mer eller mindre regelbundet. Ekonomen Nikolai Kondratieff identifierade i början av 1900-talet 50-åriga cykler baserade på den tekniska utvecklingen. Ofta har övergångarna karaktäriserats av samhällelig turbulens. Logiken är att vissa tekniska lösningar får, när de väl blir etablerade, omvälvande följder för hur samhället fungerar. Kondratieff identifierade ångkraften under första hälften av 1800-talet som starten på en första cykel, följt av järnvägar och telegrafen på 1800-talets senare del. Senare har elektricitet under första halvan av 1900-talet och transistorer och motorisering av transport under den andra halvan av 1900-talet lagt grunden för nya samhällskiften. Den underliggande teknologi som nu driver förändringen är informationsteknologin och robotiseringen.

I nuläget är det alldeles tydligt att samhällssystemens omställning inte hunnit med. Ett exempel är hur taxi, hotell, varuhus, media och olika kommunikationsverktyg idag kontrolleras av företag i Silicon Valley: en del av vinsten sipprar bort från de platser där aktiviteten genomförs, arbetsvillkor dikteras delvis annanstans, stater har inte ens möjlighet att kontrollera genomförandet av demokratiska val. Att stämpla in som i gamla tiders industrier passar allt färre yrken. Digitala bubblor ställer krav på mer direktkommunikation med de som berörs av olika frågor. Det är omvälvande förändringar av samhällsstrukturerna som krävs för att komma till rätta med sådana problem. På senare tid har vi ändå sett att flera av de här faktorerna är på väg att förändras.

Pandemin blev dödsstöten för det som brukar kallas nyliberalismen, eller Reaganomics, den amerikanska modell (och delvis brittiska) som från och med Reagan-administrationen förordat fria globala marknader, privatiseringar och minimal inblandning av staten. Nyliberalismens idéer hade en poäng under 1900-talets senare del, men har svårigheter att hantera dagens problem.

I nuläget är vi följaktligen i ett läge då en ersättare till nyliberalismen måste tas fram. Vad som kommer att komma går inte att förutse med exakthet, men de pågående kriserna har säkerligen en del att berätta. För det första pandemin, som visade hur sårbara de globala leveranskedjorna är, och att det finns skäl att både se till att det finns produktion av sjukvårdsartiklar och medicin i närheten och att sjukvårdssystemen inte bantats ner till bristningsgränsen. För det andra kriget i Ukraina, som ytterligare markerat betydelsen av en självförsörjningskapacitet. Även klimatkrisen pekar på mer regionala försörjningslinjer.

Dessa faktorer går alldeles på tvärs med nyliberalismens idéer, som ju förordade globalisering och så liten statlig inblandning som möjligt. I stället efterfrågas nu mer regionala system, en starkare roll för både staten och civilsamhället, och en omstrukturering av den industriella produktionen. Redan före pandemin såg vi tecken på vad som kan kallas en reindustrialisering av västvärlden, utgående från var energi produceras och råvaror är tillgängliga.

Den amerikanska ekonomen Dani Rodrik har föreslagit ”produktivism” som ett namn på den nya ism som är på väg att växa fram. Rodrik menar att produktion, arbete och regionalism kommer att ta den plats finanser, konsumism och globalisering haft i nyliberalismens tidevarv, det vill säga att regional produktion, tillgång till kvalitativa arbetsplatser och civilsamhällets utveckling blir de centrala utvecklingsfaktorerna.

Vad betyder det här för ett landskap som Österbotten? Vi ska komma ihåg att Österbotten är ett perifert landskap – det ligger långt utanför de mest dynamiska regionerna i Europa och världen. Österbotten präglas av landsbygd, om än relativt framgångsrik sådan. Även om exportindustrin är framgångsrik har regionen över tid varit en utflyttnings- snarare än inflyttningsbygd. Även om jag här dragit rätt tydliga konturer för vad som komma skall så är framtiden ändå oviss. Vi vet inte hur en kommande samhällsmodell kommer att se ut, men det som kan konstateras är att det är svårt att föreställa sig en modell som ger större utmaningar för små perifera regioner än nyliberalismen, som tvingade även de svagaste regionerna ut i den globala konkurrensen. Det finns också anledning att tro att markytor, tillgången till kvadratmetrar, får betydelse i och med en omställning till energiformer och regional produktion som kommer att kräva sådana. Lokal matproduktion ser också ut att få en allt större relevans. En landsbygdspräglad region med hög kompetensnivå på för framtiden relevanta områden ser därför ut att ha det väl förspänt.

En tid av omställning är turbulent. Politiska konflikter är oundvikliga och det finns risker att omställningen leder i destruktiva riktningar. Det är därför viktigt att insikten om den här omställningen omfattas av de centrala aktörerna i samhället, såväl som av befolkningen över lag.

Kenneth Nordberg
Forskardoktor, Regionalvetenskap, Åbo Akademi i Vasa

Vårens Byadagar hålls i Messilä, Hollola

Vårens Byadagar 2024 hålls 17-18 april i Messilä, Hollola. Det är Finlands Byar som årligen ordnar Byadagar på våren och hösten för sitt kärnnätverk. Anmälan som är bindande görs senast 1 april. Läs mera »
igår kl. 09:39

Björköby – Månadens by i Österbotten

Den äldsta urkunden om Björkö berättar om Björköbor på 1400-talet, men bosättning på ön har funnits redan tidigare. Björkö är en skärgårdsö som har präglats av jakt, fiske och småbruk. Idag bor ca 350 personer i byn.Läs mera »
27.02.2024 kl. 09:18

Diskussionstillfälle om den digitala tvåspråkigheten i Finland

Agenda-rapporten Sidan hittades ej – den digitala tvåspråkigheten i Finland presenteras under ett diskussionstillfälle som hålls 29.2 på Åbo Akademi i Vasa. Samma upplägg hålls i Åbo 27.2 på Villa Vinden.Läs mera »
26.02.2024 kl. 11:46

Främsta målen för Finlands Byars nye ordförande Arto Pirttilahti

Finlands Byars ordförande Arto Pirttilahti har intervjuats i föreningens Uutiskirje. Först på listan är att bekanta sig med Finlands Byars och medlemsorganisationernas verksamhet. Läs intervjun och annan info i nyhetsbrevet.Läs mera »
23.02.2024 kl. 13:25

Svenskfinlands Byars turné besöker Östnyland

Svenskfinlands Byars turné om gemenskap och delaktighet besöker Östnyland tisdagen den 19 mars kl. 18-20.30. Tillfället hålls i Sibbo i föreningslokalen Viljan, Kurkisvägen 3. En kväll med trevlig samvaro och diskussioner utlovas.Läs mera »
20.02.2024 kl. 13:44

Workshop om finansiering och bidrag

Har din förening ett projekt eller en projektplan som behöver finansiering? Delta i workshopen om finansiering och bidrag som hålls på två platser, i Helsingfors 29.2 och i Vasa 9.3. Man kan även delta via zoom.Läs mera »
20.02.2024 kl. 11:42

En mobil välfärdsstation presenterades vid riksdagshuset

Finlands Byar rf föreslår att social- och hälsovårdsministeriet beviljar bidrag för mobila tjänster. Det här skedde i samband med att Mallu-bilen, visades upp vid riksdagshuset på vändagen.Läs mera »
19.02.2024 kl. 11:37

Från kalas till kris i årets första nyhetsbrev från HSSL

Hela Sverige ska leva (HSSL) lyfter bl.a. upp i sitt nyhetsbrev att nedräkningen inför deras stora kalas Landsbygdsriksdagen 2024 pågår för fullt, samt vad forskningen säger om krisberedskap i landsbygder.Läs mera »
16.02.2024 kl. 10:32

Rapport om lokalt inflytande från HSSL

I denna rapport från Hela Sverige ska leva (HSSL) presenteras många goda exempel på hur civilsamhälle och kommun kan samverka, bygga tillit och skapa förutsättning för hållbara och inkluderande lokalsamhällen. Läs mera »
25.01.2024 kl. 12:16

Landsbygdsriksdagen hålls i Korsholm

Österbotten står i tur att arrangera den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, som hålls för adertonde gången. Korsholms kommun utsågs bland de kommuner som visat intresse att vara mötesplats för evenemanget.Läs mera »
24.01.2024 kl. 12:22

Finlands Byar – ”göra tillsammans” är temat för år 2024

Finlands Byar har mycket på gång under året som har temat "göra tillsammans". I år är det även 10-års jubileum för Öppna Byarnas dag. Läs mer vad som planerats och övrigt i Finlands Byars nyhetsbrev.Läs mera »
23.01.2024 kl. 11:36

Svenskfinlands Byar besöker Åboland

Svenskfinlands Byars turné om gemenskap och delaktighet besöker Kimitoön torsdag den 1 februari 2024 kl. 18-20. Platsen för tillfället är vid Bjärkas Golf, Västanfjärdsvägen 655, Nivelax.Läs mera »
16.01.2024 kl. 11:30

Förlängd ansökningstid för deltagande i Årets nyländska by

Uttagningen av Årets by i Nyland är öppen för alla byar i Nyland och förslaget kan lämnas in av en förening eller sammanslutning som verkar i byn. Ansökningstiden är förlängd till 19 februari.Läs mera »
10.01.2024 kl. 10:54

Pjelax är Månadens by i Österbotten

Ungefär 10 kilometer från Närpes centrum ligger Pjelax by med ca 400 invånare. Pjelax är en levande by, med bland annat byabutik, byagård, paviljong, lågstadieskola och dagis, Byabutiken är uppskattad av byborna.Läs mera »
08.01.2024 kl. 13:29

Ansök om forsknings- och utvecklingsprojekt!

Finansiering för nationella forsknings- och utvecklingsprojekt på landsbygden kan sökas inom teman som bobarhet, integration och öppenhet, offentliga serviceåtaganden och förändringar i servicenätverket.Läs mera »
05.01.2024 kl. 11:30

Landsbygdsnätverksenheten – axplock från året som gått

Nätverkskoordinator Ann-Sofi Backgren ger axplock gällande svenskspråkig information, samt tips och idéer från året som gått, men även lite information om det som komma ska år 2024.Läs mera »
28.12.2023 kl. 12:52

Andra nyhetsbrevet från landsbygdskommunikatörerna

Landsbygdskommunikatörernas andra nyhetsbrev innehåller bland annat info om en träff för landsbygdskommunikatörer 12.1.2024, kampanjer och plock från kommunikationen år 2023 och kommunikationsplaner för 2024.Läs mera »
20.12.2023 kl. 12:51

Följ nedräkningen inför svenska Landsbygdsriksdagen!

Via ett nyhetsbrev kan du kan följa med nedräkningen för Landsbygdsriksdagen i Sörmland den 24-26 maj 2024. I det första utskicket kan du bl.a. läsa om programmet och 100 skäl för att fara till *Sörmland.Läs mera »
18.12.2023 kl. 12:38

HSSL blickar tillbaka på året som gått

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) ser tillbaka på landsbygdsåret som gått. Bland annat avslöjar man i nyhetsbrevet vad som finns överst på deras önskelista – och vilken julklapp ingen vill ha men ändå behöver.Läs mera »
18.12.2023 kl. 10:55

Ett nytt Uutiskirje från Finlands Byar

I Finlands Byar rf:s senaste nyhetsbrev ingår bl.a. sammansättningen på styrelsen 2024, presentation av den nye ordföranden Arto Pirttilahti, info om firandet av vinnaren i tävlingen Finlands sämsta byväg m.m.Läs mera »
15.12.2023 kl. 13:20

Guide för hållbar utveckling i föreningarnas projektarbete

En guide har tagits fram för hållbar utveckling i föreningarnas projektarbete. Guiden behandlar ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet., samt ger föreningen idéer om hur man integrerar hållbarhetsprinciper i projekt.Läs mera »
12.12.2023 kl. 13:31

Edsevö – Månadens by i Österbotten

Edsevö nämns som en skild by år 1664. Vid folkräkningen 1548 fanns här fem hemman. De fyra stamlägenheterna Storgård, Bredarholm, Blässar och Rif/Nopisa utgör numera byns gårdsgrupper. Gamla byn har ca 130 invånare.Läs mera »
11.12.2023 kl. 12:42

Föreningars digitala synlighet och kommunens attraktionskraft

Ett webbinarium om att främja föreningars digitala synlighet och din kommuns dragnings- och attraktionskraft hålls 14.12. Projektet Digikylät maalla asumisen edistäjinä ordnar tillfället.Läs mera »
08.12.2023 kl. 13:00

Arto Pirttilahti vald till ny ordförande för Finlands Byar

— Jag ansökte om att bli ordförande i denna angenäma och växande organisation för att jag känner en passion för lokal utveckling, talkoarbete och att jobba för landsbygden, säger nyvalde ordföranden Arto Pirttilahti.Läs mera »
07.12.2023 kl. 13:35

Föreningars hemsidor fixas på Yhdistysavain.fi

De regionala byaföreningarnas medlemsföreningar inom Finlands Byars nätverk får förmåner genom Yhdistysavains tjänster., bl.a. för att skapa gratis standardsidor.Läs mera »
07.12.2023 kl. 10:06