Journalisten bakom reportaget om Vörå rapporterar annars för BBC. För ett år sedan hade få trott att landsbygd, identitet och dialekt skulle segla upp som både turistattraktion och som något som påverkar investeringar och intresse för en förhållandevis liten agrar bygd som Vörå.
Men så kom KAJ – tre killar från landsbygden som stod för en identitet, för något äkta, vi kanske länge varit försiktiga med att visa. Varifrån vi kommer. Att det har betydelse, att landsbygden fostrar, utvecklar och bär. Någonstans här, i deras musik och humor, började något svänga. En spirande framtidstro som är kännbar. Kanske det är precis där vi också kan vända en negativ trend, den där vi med oro sett en ökad urbanisering ta plats. Och som vi alla vet är demografin något av vår största utmaning framåt.
Enligt EU:s sammanställning om unga och landsbygden bor bara omkring en tredjedel av européerna på landsbygden, trots att den täcker över 80 procent av kontinentens yta. I Finland är mönstret liknande: landsbygden åldras. Endast 11–12 procent av jordbrukarna är under 40 år, och i flera österbottniska kommuner har befolkningen minskat stadigt det senaste decenniet. Unga som vill stanna kvar pekar på tre hinder: jobb, bostäder och service. Men det finns också motrörelser, och de kan komma att växa sig ännu starkare. Allt fler unga väljer i dag att starta mindre gårdar, livsmedelsföretag, gårdsbutiker och digitala tjänster som knyter ihop lokalsamhället.
Är det så att vi ser en ökad innovation och entreprenörskap växa fram som bäst bakom hörnet?
Kairos Futures rapport Ätbar innovation visar tydligt den här trenden i Norden: innovationen inom livsmedelssystemet drivs av unga. Där teknikjättar pratar om artificiell intelligens, pratar de om jord, vatten, kretslopp och gemenskap. Kanske är det just här förändringen sker som bäst? Det handlar om en tyst men tydlig värdeförskjutning. Unga vill inte tillbaka till “som det en gång var”, men de längtar efter trygghet och lokal identitet i en osäker tid. Det som tidigare kallades nostalgi har blivit en strategi.
I rapporten ”40 råd från nordiska unga: Så blir landsbygden attraktiv för oss” beskriver 25 unga från hela Norden vad som faktiskt krävs för att landsbygden ska kännas som en plats att leva på, inte bara växa upp i. De talar om möjligheter, delaktighet och vardaglig trygghet, inte om romantik eller nostalgi. De vill kunna bo och arbeta lokalt, men med samma digitala möjligheter som i staden. De vill kunna studera, driva företag och delta i samhällsdebatten utan att behöva flytta. De efterlyser bättre kollektivtrafik, snabbare uppkoppling, billiga bostäder och fungerande service. Och kanske viktigast av allt: de vill bli inbjudna att delta i besluten om hur deras hembygder ska utvecklas.
Rapporten tecknar bilden av en generation som inte ser landsbygden som något förlorat, utan som något möjligt, om den får moderniseras på sina egna villkor. Unga vill vara med och forma framtiden, men de behöver verktyg, plats och tillit.
Just nu ser vi flera trender som är kännbara, trender är inget facit men något som ska ses som en möjlighet att ta fasta på. När vi jobbar med landsbygdsfrågor behöver vi också agera mera än reagera. Och ta vara på möjligheter som vi kanske inte omedelbart kopplar till våra naturliga områden. Kultur kan förändra landsbygden, det visade KAJ med all tydlighet. Det hade få räknat med, även om vi vet att kulturen, musiken och skapandet alltid varit en bärande del av landsbygden.
Den kan till och med omkullkasta allt vi trott och tidigare antagit. I ruset av den kärlek landsbygden fått via Kevin, Axel och Jakob, borde vi agera snabbt, vi borde och ska driva den svängen och den öppningen vi fått med varsamhet och med tydlighet.
För här bästa vänner, står en ny dörr öppen.
Reflektioner av Svenska lantbrukssällskapens förbunds tillträdande VD Anna Bertills. Publicerad i Bondeföretagaren 2/2025.
