Nyliberalismens död ger möjligheter för små landskap som Österbotten

16.08.2022 kl. 12:00
I nuläget är vi följaktligen i ett läge då en ersättare till nyliberalismen måste tas fram. Vad som kommer att komma går inte att förutse med exakthet, men de pågående kriserna har säkerligen en del att berätta.

Vi lever i omställningens tid. Sedan finanskrisen 2008 har det stått klart att samhällets system, som de strukturerats under efterkrigstiden, är förlegade och måste anpassas till den nya tidens krav. Det här blev tydligt framförallt på det ekonomiska och finansiella området, men också de demokratiska, sociala och ekologiska systemen hade redan en längre tid uppvisat besvärande brister. Det visade sig dock att en kursändring var svår att genomföra i praktiken, samtidigt som problemen blev allt mer uppenbara, till exempel genom den tilltagande klimatkrisen och framgångarna för brexit-rörelsen och trumpismen. När corona-pandemin slog till var därför förändringstrycket uppskruvat i många av samhällssystemen. Det är ju så att en radikal förändring ofta blir möjlig först i och med en kris.

Genom historien har stora skiften uppträtt vid vissa tidpunkter, mer eller mindre regelbundet. Ekonomen Nikolai Kondratieff identifierade i början av 1900-talet 50-åriga cykler baserade på den tekniska utvecklingen. Ofta har övergångarna karaktäriserats av samhällelig turbulens. Logiken är att vissa tekniska lösningar får, när de väl blir etablerade, omvälvande följder för hur samhället fungerar. Kondratieff identifierade ångkraften under första hälften av 1800-talet som starten på en första cykel, följt av järnvägar och telegrafen på 1800-talets senare del. Senare har elektricitet under första halvan av 1900-talet och transistorer och motorisering av transport under den andra halvan av 1900-talet lagt grunden för nya samhällskiften. Den underliggande teknologi som nu driver förändringen är informationsteknologin och robotiseringen.

I nuläget är det alldeles tydligt att samhällssystemens omställning inte hunnit med. Ett exempel är hur taxi, hotell, varuhus, media och olika kommunikationsverktyg idag kontrolleras av företag i Silicon Valley: en del av vinsten sipprar bort från de platser där aktiviteten genomförs, arbetsvillkor dikteras delvis annanstans, stater har inte ens möjlighet att kontrollera genomförandet av demokratiska val. Att stämpla in som i gamla tiders industrier passar allt färre yrken. Digitala bubblor ställer krav på mer direktkommunikation med de som berörs av olika frågor. Det är omvälvande förändringar av samhällsstrukturerna som krävs för att komma till rätta med sådana problem. På senare tid har vi ändå sett att flera av de här faktorerna är på väg att förändras.

Pandemin blev dödsstöten för det som brukar kallas nyliberalismen, eller Reaganomics, den amerikanska modell (och delvis brittiska) som från och med Reagan-administrationen förordat fria globala marknader, privatiseringar och minimal inblandning av staten. Nyliberalismens idéer hade en poäng under 1900-talets senare del, men har svårigheter att hantera dagens problem.

I nuläget är vi följaktligen i ett läge då en ersättare till nyliberalismen måste tas fram. Vad som kommer att komma går inte att förutse med exakthet, men de pågående kriserna har säkerligen en del att berätta. För det första pandemin, som visade hur sårbara de globala leveranskedjorna är, och att det finns skäl att både se till att det finns produktion av sjukvårdsartiklar och medicin i närheten och att sjukvårdssystemen inte bantats ner till bristningsgränsen. För det andra kriget i Ukraina, som ytterligare markerat betydelsen av en självförsörjningskapacitet. Även klimatkrisen pekar på mer regionala försörjningslinjer.

Dessa faktorer går alldeles på tvärs med nyliberalismens idéer, som ju förordade globalisering och så liten statlig inblandning som möjligt. I stället efterfrågas nu mer regionala system, en starkare roll för både staten och civilsamhället, och en omstrukturering av den industriella produktionen. Redan före pandemin såg vi tecken på vad som kan kallas en reindustrialisering av västvärlden, utgående från var energi produceras och råvaror är tillgängliga.

Den amerikanska ekonomen Dani Rodrik har föreslagit ”produktivism” som ett namn på den nya ism som är på väg att växa fram. Rodrik menar att produktion, arbete och regionalism kommer att ta den plats finanser, konsumism och globalisering haft i nyliberalismens tidevarv, det vill säga att regional produktion, tillgång till kvalitativa arbetsplatser och civilsamhällets utveckling blir de centrala utvecklingsfaktorerna.

Vad betyder det här för ett landskap som Österbotten? Vi ska komma ihåg att Österbotten är ett perifert landskap – det ligger långt utanför de mest dynamiska regionerna i Europa och världen. Österbotten präglas av landsbygd, om än relativt framgångsrik sådan. Även om exportindustrin är framgångsrik har regionen över tid varit en utflyttnings- snarare än inflyttningsbygd. Även om jag här dragit rätt tydliga konturer för vad som komma skall så är framtiden ändå oviss. Vi vet inte hur en kommande samhällsmodell kommer att se ut, men det som kan konstateras är att det är svårt att föreställa sig en modell som ger större utmaningar för små perifera regioner än nyliberalismen, som tvingade även de svagaste regionerna ut i den globala konkurrensen. Det finns också anledning att tro att markytor, tillgången till kvadratmetrar, får betydelse i och med en omställning till energiformer och regional produktion som kommer att kräva sådana. Lokal matproduktion ser också ut att få en allt större relevans. En landsbygdspräglad region med hög kompetensnivå på för framtiden relevanta områden ser därför ut att ha det väl förspänt.

En tid av omställning är turbulent. Politiska konflikter är oundvikliga och det finns risker att omställningen leder i destruktiva riktningar. Det är därför viktigt att insikten om den här omställningen omfattas av de centrala aktörerna i samhället, såväl som av befolkningen över lag.

Kenneth Nordberg
Forskardoktor, Regionalvetenskap, Åbo Akademi i Vasa

Böle – Månadens by i Österbotten

Böle är tillsammans med Pjelax en av de sydligast belägna byarna i Närpes, och som Bölebo anser man sig ha nära till allt, då man inte ligger längre från Närpes centrum än fem kilometer bort.Läs mera »
12.04.2023 kl. 10:00

KyläAreena – evenemang och mötesplats för lokala utvecklare

Kännetecknande för KyläAreena är diskussioner och innovativa idéer för landsbygdens och byarnas utveckling. År 2023 kommer evenemanget att äga rum i Salo från torsdag 31 augusti till fredag ​​1 september.Läs mera »
11.04.2023 kl. 08:00

Årets Leader-Byaprojekt ska utses!

Ansökningar till valet av Årets Leader-Byaprojekt på riksplanet är öppnad. Vilken organisation eller person som helst kan nominera ett byaprojekt, vilket bör ske senast den 20 april.Läs mera »
05.04.2023 kl. 13:00

Lampan slocknar inte i byagården!

I akt att påverka regeringsförhandlingarna skriver Finlands Byar i ett meddelande att man inte vill ha nedskärningar på landsbygden. Det är viktigt att livskraften på landsbygden stöds och att det finns verksamhet i byagårdarna.Läs mera »
03.04.2023 kl. 11:00

Kandidatvideon publiceras inför valet av Årets by

Varje vardag publicerar Finlands Byar en kandidat som är med i valet av Årets by på riksplanet. Först ut är Kellahti i Satakunta.Läs mera »
27.03.2023 kl. 13:00

Späckat nyhetsbrev om landsbygden från HSSL

Senaste nyhetsbrevet från Hela Sverige ska leva (HSSL) lyfter ideella urkrafter och uppmärksammar också den nationella landsbygdspolitiken som fyller fem år och en granskningsrapport från Riksrevisionen m.m.Läs mera »
23.03.2023 kl. 13:00

Framtidsfrekvensen som verktyg för byautveckling

I Finlands Byars senaste nyhetsbrev ingår bland mycket annat info om att byarna Pohjois-Savo och Päijät-Häme börjat att använda workshopmetoden Framtidsfrekvensen för att utarbeta byaplaner.Läs mera »
17.03.2023 kl. 13:00

Konceptet Habitability togs väl emot i Bryssel

Den 7–8 mars besökte en delegation från den europeiska öföreningen ESIN Bryssel för att lyfta fram ärenden som rör öar över hela Europa, däribland konceptet Habitability, bobarhet på svenska.Läs mera »
16.03.2023 kl. 12:00

Öppna Byarnas dag är Finlands största byaevenemang

Målet med Öppna Byarnas dag är att öka byaturismen och samtidigt lyfta fram byarnas mångsidiga verksamhet. Evenemangen presenterar byarna för turister och potentiella nya invånare.Läs mera »
15.03.2023 kl. 11:00

Webbinarium om platsoberoende efter pandemin

Den 21 mars hålls ett webbinarium om hur situationen ser ut för platsoberoende arbete och de möjligheter det skapar.Läs mera »
13.03.2023 kl. 12:00

Årets Unga Lokala Aktör 2023 sökes!

Finlands Byar rf:s framtidsutskott för ungdomar söker aktiva ungdomar som främjar byaverksamhet inom sitt närområde eller inom ett mer vidsträckt område.Läs mera »
10.03.2023 kl. 12:00

Elävä Kainuu Leader sköter byaverksamheten i Kajanaland

Kainuun Nuotta ry:s konkurs har lett till att styrelsen för Finlands Byar beslutit avbryta utbetalningen av statsbidraget för Kainuun Nuottas byaverksamhet. Elävä Kainuu Leader ry blir temporär administratör.Läs mera »
09.03.2023 kl. 12:00

Distansarbetet bidrar till bättre produktivitet

Studier över sambandet mellan distansarbete och produktivitet visade att distansarbete bidrog till bättre produktivitet, samtidigt som kvalitet inte påverkades negativt.Läs mera »
08.03.2023 kl. 12:00
Bild med information om projektet.

Kom i gång med byns distansarbetshubb

Har ni i er by önskat att det skulle finnas ett utrymme för distansarbete, men aldrig riktigt tagit tanken längre? Nu finns det en enkel guide med nyttiga tips hur man kommer i gång med en distansarbetshubb i sin hemby.Läs mera »
08.03.2023 kl. 12:32

Webbinarieserie om att använda trender i arbetet

Webbinarieserien hjälper dig att dra nytta av trenderna i ditt arbete genom att introducera dig för några enkla verktyg.Läs mera »
08.03.2023 kl. 10:00

Ansökan om energibidrag för föreningshus är öppnad

Finlands Hembyggdförbund delar ut prövningsbaserade bidrag till samfund som äger föreningshus på grund av ökade el- och värmekostnader.Läs mera »
07.03.2023 kl. 12:00

Färskt nyhetsbrev från SILMU

SILMU har utkommit med ett nytt nyhetsbrev som innehåller bl.a. info om att Leader-avtalen undertecknades och att SILMU gör en turné i sitt verksamhetsområde och informerar invånarna.Läs mera »
06.03.2023 kl. 11:00

Perus är Månadens by i Österbotten

Perus by ligger drygt 12 km öster om Kristinestads centrum. Byns absoluta pärla är det historiskt värdefulla kraftverksområdet Pärus Fors, som inledde sin verksamhet redan 1918.Läs mera »
03.03.2023 kl. 13:00

Vårens Byadagar hålls i Alavus

Finlands Byar ordnar vårens Byadagar 2023 i Tuuri, Alavus 19-20 april. Anmälan öppnar i mars.Läs mera »
02.03.2023 kl. 12:00

MANE sammanfattar landsbygdspolitiken 2022

Vad hände inom landsbygdspolitikens område ifjol? Landsbygdspolitiska rådet (MANE) har gjort en lista över händelser.Läs mera »
02.03.2023 kl. 11:00

Starkt stöd för att hålla landsbygden bebodd

Enligt en undersökning som gjorts är finländarna starkt för att beslutsfattare bör satsa i landsbygdens livskraft och se till att förutsättningarna för boendet upprätthålls även på landsbygden. Läs mera »
28.02.2023 kl. 13:00

Landsbygdsorganisationer bildade ett gemensamt forum

Syftet med forumet Leve landsbygden! är att intensifiera samarbetet mellan landsbygdens mångtaliga organisationer, att skapa en gemensam framtidsvision och att stärka landsbygdens roll som aktör.Läs mera »
28.02.2023 kl. 11:00

Landsbygdsveckan – en ny nationell arena i Sverige

Landsbygdsveckan, som äger rum den 2-7 maj, vill öka kunskapen, stärka nätverken och öka engagemanget för landsbygdernas utveckling. Landsbygdsveckan anordnas under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Läs mera »
27.02.2023 kl. 13:00

Arbete för krisbeständiga byar

Finlands Byars verksamhetsledare Aleksi Koivisto skriver om byatryggeten på landsbygden och om föreningens byatrygghetsprojekt. Läs mer vad Koivisto skriver och övrigt i Finlands Byars nyhetsbrev.Läs mera »
23.02.2023 kl. 12:00

Gränsöverskridande samarbete i Tornedalen gav mersmak

Några av vinsterna med Tornedalen 2020:s gränsöverskridande turismprojekt i Sverige och Finland är bl.a. 20 nya företag, en rad nya attraktiva produkter och tjänster, samt vad en utsuddad gräns kan innebära för samarbetet.Läs mera »
16.02.2023 kl. 11:00