Landsbygdsriksdagen 2012
Den 6-7 oktober 2012 samlades Landsbygdsriksdagen på Skärgårdscentret Korpoström i Åboland. I tillställningen deltog 150 deltagare från byar, organisationer, kommuner och olika nätverk. Läs mer om vad som hände.
Se också www.landsbygdsriksdagen.fi.
Temaseminarier under Landsbygdsriksdagen
- Kulturens betydelse för sysselsättningen i glesbygden
- Trafik- och telefonförbindelser i skärgården Åbolands
- De småskaliga energilösningarnas möjligheter i framtiden
- Fiberpolitik och byanät
- Behöver landsbygden ett nationellt serviceprogram?
- Nordiskt samarbete för en levande landsbygd
- Närmat som en kulturell och politisk handling
- Närdemokrati – och kopplingen mellan by och kommun
Vad kom man fram till? Se Landsbygdsriksdagens ställningstaganden
Landsbygdsriksdagens huvudtalare
Alf Rehn är professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi. Han är också en internationellt erkänd ”business thinker”, författare och en flitigt anlitad föreläsare. Alf föreläste om “Den innovativa byn”. Läs mer på Alf Rehns hemsida
Maria Wetterstrand är fristående grön politisk debattör och skribent, tidigare mångårig riksdagsledamot och språkrör för Miljöpartiet de Gröna i Sverige. På Landsbygdsriksdagen föreläste hon om “Lokala lösningar – för framtiden”. Läs mer på Maria Wetterstrands hemsida
Arrangörer
Medarrangörer
Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi
Svenska temagruppen inom landsbygdsutveckling (YTR )
Broshyr
Detta hände under Landsbygdsriksdagen
Texten är ur Aktion Österbottens nyhetsbrev 4/2012 och är skriven av Britt-Marie Norrgård, Leader rådgivare.
”Vi lever i en tid som hyllar nytänk och innovation”
På landsbygdsriksdagen på Korpo efterlystes utveckling
tänkandet i stället för upprepandet gamla fraser
Vartannat år arrangeras Landsbygdsriksdagen någonstans i Svenskfinland. I år var det Åbolands tur och den 6-7 oktober samlades människor intresserade av landsbygdsutveckling, byautveckling, företagande på landsbygden m.fl i Skärgårdscentret på Korpo. Programmet körde igång med rubriken den innovativa byn med professor Alf Rehn som inspiratör.
Professor Alf Rehn började med att fråga alla närvarande på landsbygdsriksdagen om detta är en arena för att utveckla tänkandet eller en bekvämlighetszon där man träffas och dricker kaffe och har det mysigt. Det blir så lätt så att personer med liknande tanksätt samlas och upprepar gamla sanningar istället för att verkligen pusha för något nytt, söka nya grepp och linjer. Det är inte de nya sakerna som lyfts fram utan saker vi redan kan, säkra kort. Vi lever i en tid som hyllar nytänk och innovation, men vi upprepar gamla fraser, var professor Rehns inledning.
- Vi sitter och väntar på nya Nokia eller nya Kekkonen, provocerade han. Vem stöder projekt som är verkligt annorlunda? En snygg statistik är viktigare för de myndigheter som är satta att stöda innovationer. Och då någon kommer med något verkligt nytt, blir bemötandet ett njuggt: ”Nja, det verkar väldigt osäkert, vi kan nog inte omfatta det här. Se ”En snygg statistik är viktigare för de myndigheter som är satta att stöda innovationer.” lite på vad vi gjort förut och ta modell av det. ”
”En snygg statistik är viktigare
för de myndigheter som är satta
att stöda innovationer.”
Professor Rehn presenterar inte bara teorier utan ger också exempel från verkliga livet och då han gav exempel på vad våra seniorer kommer att behöva i framtiden,t.ex. appar i mobilen kan vara till hjälp. Men ingen är intresserad trots att de som kundgrupp kommer att vara en enorm business, en ekonomiskt stark grupp som väntar på att bli sedda och behandlade med respekt. Se bara på tonåringarna idag. Denna kundgrupp skapades på 50-talet och är en miljonbusiness idag.
Eftermiddagen gick i workshoparnas tecken med olika teman. Kvällsprogrammet med god mat, ölprovning och musik bjuder på det verkliga tillfället att bygga på sitt nätverk. Då kreativa människor från Östra Nyland, Västra Nyland, Åland, Åboland och Österbotten samlas föds många nya idéer och släktband nystas upp.
Efter söndagens inledande paneldebatt kring kommunsammanslagning och landsbygdsutveckling var det parlamentariker Maria Wetterstrands tur att ta till orda på temat Lokala lösningar – för framtiden:
- Vi måste alla inse att vi skulle behöva 1,5 jordklot om vi i västvärlden fortsätter att konsumera som idag. Och resten av världen ska väl också ha rätt att konsumera som vi? Då behövs det fler jordklot, men var tar vi dem? Debattör Maria Wetterstrand öppnade sin föreläsning provokativt med framtidsfrågan.
Vi vet alla att vi inte har fler jordklot att ta till. Vi vet alla att vi borde tänka på vår miljö, på framtiden, på ... men vi skjuter så lätt ifrån oss. Så stora saker kan väl ändå i bero på mig utan kommunfullmäktige, riksdagen, EU eller FN får ta ansvaret... Men det är inte riksdagens eller någon annans uppgift att ta ansvar eller komma med lösningar. Riksdagen ska bestämma om lagar som gynnar alternativa lösningar för konsumenterna/ invånarna. De är de nya attityderna som ska åstadkomma förändringarna, kanske genom folkrörelser.
-Människor mår faktiskt bättre om de gör någonting, försöker påverka sin situation och framtid själva Maria Wetterstrand efterlyser mera figuren Tigers attityd i sagorna om Nalle Puh.
-Alla känner vi igen åsnan Ior som alltid ser allt nytt som ett problem och tycker att vi inte behöver göra något för att himlen ändå snart faller ner, men vi skulle egentligen behöva många, många fler Tiger som skuttar fram och optimistiskt alltid utropar ”men det här är just sånt som tigrar är bäst på”! Och sådana ”tigrar” finns också idag, men myndigheterna sätter ofta stopp för initiativ genom alltför hårda regelverk som skjuter många goda projekt i sank. Ta som exempel egenproducerad vindkraften som enligt skatteverket är ”en otillbörlig förmån” och bör beskattas med extra skatt. Men idag syns en tydlig trend i samhället, en motkraft mot denna myndighetsstyrning.
– ”Vi kan själva-rörelser” som blir allt vanligare i små ensaksrörelser, närdemokratiska föreningar och inte minst i sociala medier. Pendeln svänger, inte en dag för tidigt!
Landsbygdsriksdagens plenum avslutade hela riksdagen.
Om två år ses vi i Österbotten!
Mathias Högbacka och Jesper Wikström fick Landsbygdsriksdagsskylten av byaombud Pia Prost när riksdagen avslutades. Om två år arrangeras Landsbygdsriksdagen i Österbotten.
Foto: Dan Lolax
Landsbygdsriksdagens ställningstaganden
Söndag 7.10 Skärgårdscentrum Korpoström
Följande teman och ställningstaganden har godkänts i plenum:
NÄRDEMOKRATI – OCH FÖRHÅLLANDET MELLAN BY OCH KOMMUN
1.Riktningen för beslutsfattande måste ändras från uppifrån-ner till nerifrån-upp. Regeln bör vara att de beslutande organen i kommunen bereder möjligheter för de sociala gemenskaperna, såsom byar och stadsdelar, att uttala sig innan beslut fattas.
2.Om ett område (geografiskt definierad gemenskap) eller en socialt eller kulturellt definierad gemenskap inom kommunen så kräver (en stadsdel, by eller annat självorganiserat område) skall ett jämbördigt partnerskap mellan området och kommunen, med beslutanderätt och budgetmakt, skapas för att handha den service som områdets innevånare anser är ändamålsenligt.
3.Brukarstyre med beslutanderätt skall tillämpas i kommunala serviceenheter när brukarna så kräver.
4.Försöksprojekt med deltagande budgetering skall startas inom kommunerna.
5.
Närdemokratiutvecklingen skall stödas av en realistisk resursplanering.
förverkligas av
Fullmäktige på basen av givna vallöften i valet 2012
Regering och riksdag i samband med förnyandet av kommunallagen
6.En folkbildnings- och aktiveringskampanj kring de nya demokratiska möjligheterna genomförs av folkbildningsorganisationerna med dels fullmäktigeledamöter och dels civilsamhällets aktörer som målgrupper.
7.Riksdag och regering bör snarast möjligt göra de lagändringar som krävs för att man vid nationella val skall kunna genomföra folkomröstningar och utse representanter till regionala nämnder.
8.Varje kommun bör under år 2013 utse en arbetsgrupp som inom två år skall ge förslag på hur närdemokratin och brukarstyret kan förverkligas inom kommuner och vid behov se över förvaltningsstadgan.
TRAFIK- OCH TELEFONFÖRBINDELSERNA I SKÄRGÅRDEN
Trafikförbindelserna
9.
Landsbygdsriksdagen kräver att regeringen och respektive ansvariga myndigheter i samråd med lokal befolkningen/lokala aktörer:
utarbetar ett långsiktigt trafikpolitiskt program för skärgårdstrafiken
I statens budget anslår tillräckliga medel för att garantera ändamålsenliga, trygga och tillräckligt omfattande skärgårdskommunikationer som befrämjar utvecklingen av skärgårdsområdena
Anslår skilda medel för förbindelsebåtsbryggorna
Vid offertbegäran för trafiken på enskilda rutter förutsätter en förnyelse av fartyg för skärgårdsförhållanden
Skärgårdsbornas förkörsrätt bör garanteras och utvecklas.
Telefonförbindelserna
10.
I och med att de ledande telefonoperatörerna upphört att underhålla det fasta telefonnätet i skärgården har möjligheterna till fasta telefonförbindelser upphört i stora delar av skärgården. Skärgårdsborna har som följd av detta blivit helt beroende av mobiltelefonförbindelser. Landsbygdsriksdagen kräver därför att
Kommunikationsverket åläggs att i samråd med lokala aktörer och operatörerna att säkerställa att telefonhörbarheten fungerar i hela skärgården
Kommunikationsverket utarbetar ett system som möjliggör att nödsamtal kan ringas även under exceptionella förhållanden. Närmast är det fråga om att linkarna ska fungera även under situationer med längre strömavbrott (minimum 12 timmar)
DE SMÅSKALIGA ENERGILÖSNINGARNAS MÖJLIGHETER I FRAMTIDEN
11.En ökad lokal kunskap om småskaliga lösningar för energiproduktion samt kombination av olika system kan öka den lokala självförsörjningen. Det behövs fortsättningsvis information, incitament och debatt, exempelvis energirådgivare.
12.Vi kan använda marknadskrafterna också lokalt. Vettiga, småskaliga och samtidigt driftssäkra energilösningar, som kan kombinera olika kompletterande energiformer, kan ge nya företagsnischer ute på landsbygden.
13.Kommunerna är viktiga då det gäller stöd för nya idéer och strategier som stärker den lokala energiproduktionen. Markplanering och tillståndsärenden bör anpassas enligt detta. Kommunen och byarna bör ställa krav på del av avkastningen i förhandlingarna med vindkraftsbolagen, t.ex. ”bygdemedel”.
14.Vi kan med nyskapande lösningar föregå med exempel för den nationella energipolitiken. Landsbygdsriksdagen kräver att lagstiftningen ändras för att bättre stöda småskaliga energilösningar.
FIBERPOLITIK OCH BYANÄT
15.Det behövs statsgarantier för lån till byanät för att enkelt och effektivt komma igång med fiberbygget.
16.Alla kopplingspunkter till operatörernas fibernät bör offentliggöras. Byanäten måste ha rätt att koppla upp sig till dessa till en skälig kostnad.
17.Nätägare och tjänsteleverantörer bör skiljas åt så att nätägaren inte kan hindra ett fritt tjänsteutbud.
BEHÖVER LANDSBYGDEN ETT NATIONELLT SERVICEROGRAM? VILKEN ÄR SENIORERNAS ROLL?
Landsbygdsriksdagen anser att
18.ett långsiktigt nationellt landsbygdens serviceprogram å det snaraste bör utarbetas vid Finansministeriet i enlighet med det ”Landsbygdspolitiska åtgärdsprogrammet för 2012-2015”.
19.ovannämnda styrdokument förverkligas genom ett brett nätverkssamarbete mellan offentliga, privata och tredje sektorn, i vilket den offentliga, den privata och tredje sektorn skall vara representerade, med syftet att landsbygdsperspektivet beaktas i all lagberedning, lagstiftning, tolkning och implementering, avlägsna hinder och överlappningar inom lagstiftningen. Den politiska styrningen och den offentliga förvaltningen bromsar det förvaltnings- och sektoröverskridande samarbetet. Detta gäller också mellan den offentliga, den privata och tredje sektorn
befrämja flexibla servicemodeller för alla åldrar som bygger på öppenhet, delaktighet, brett samarbete och verkliga behov.
NORDISKT SAMARBETE FÖR EN LEVANDE LANDSBYGD
20.Kartlägga och identifiera vilka organisationer som arbetar med lokal utveckling (HNSL, byaorganisationer på riksnivå i Norden).
21.Skapa ett fungerande och enkelt kommunikationsnätverk mellan olika aktörer.
22.Kontakter, erfarenhetsutbyte och samspel med gräsrotsnivån.
23.Utveckla/vidga socialmedia eller andra forum.
24.Skapa vänortsutbyte (nätverksenheter i olika länder).
25.Planera och starta gemensamma nordiska utvecklingsprojekt som borde finansieras av Nordiska rådet.
26.Man måste föra en stark landsbygdspolitik enligt statsrådets landsbygdspolitiska redogörelses riktlinjer, samt garantera tillräckliga resurser (tjänster + pengar) för YTR (TEM + YTR).
NÄRMAT SOM EN KULTURELL OCH POLITISK HANDLING
Närmat är lokalt odlad, producerad och konsumerad mat av varierande förädlingsgrad. Produktionen av lokal mat skapar arbetsplatser och stöder den lokala ekonomin.
Ställningstaganden och förslag till åtgärder:
27.Kommunerna uppmanas att utarbeta lokala kommunala matstrategier för kommunal upphandling för att öka användningen av närproducerade råvaror i kommunala kök.
28.De statliga finansieringsverktygen skall aktivt riktas till rådgivande och utbildande organisationsverksamhet som siktar på matkulturfostrande projekt och program för människor i alla åldrar. (FS4H, Marthaförbundet, producentorganisationer, konsumentrörelser och hälsobefrämjande organisationer)
29.Den lokalt fångade fisken, den lokalt odlade grödan och det lokalt uppfödda djuret som även processas lokalt, minskar det ekologiska avtrycket och är både energi- och miljöbesparande.
30.Producenten och konsumenten samverkar enligt principen om matsuveränitet.
KULTURENS BETYDELSE FÖR SYSSELSÄTTNINGEN I GLESBYGDEN
31.stöda mikro- och kulturföretag
32.synliggöra och använda landsbygdens kulturaktörer, deras produkter och tjänster
33.öka samarbete mellan kulturaktörer och andra sektorer, som skolor, företag och vårdenheter
34.satsa särskilt på barn och unga, och användning av media som påverkningskanal
Landsbygdsriksdagens ställningstaganden i pdf format
Bilder
Foto: Kenneth Sundman
Björn Wallen, Svenska studiecentralen och Alf Rhen, huvudtalare som föreläste om “Den innovativa byn”.
Foto: Pia Prost
Risto-Matti Niemi (ledamot Hela Norden ska leva, Finland), Ulrik Strömberg (handläggare riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Sverige) och Mikael Erickson (ledamot Hela Norden ska leva, Åland)
Foto: Pia Prost
Deltagarna har lunch vid Skärgårdscentret Korpoströms uteterass.
Foto: Kenneth Sundman
Skärgårdscentret Korpoströms uteterass.
Foto: Pia Prost
Kulturtemagruppen fick ta båten till sin mötesplats.
Foto: Pia Prost
Också kossorna tog sjövägen.
Foto: Pia Prost
Staffan Bond, verksamhetsansvarig för Hela Sverige ska leva berättade om Landsbygdsriksdagen i Sverige 2012.
Foto: Pia Prost
Omröstning i plenum om Landsbygdsriksdagens ställningstaganden.
Foto: Pia Prost
Mathias Högbacka och Jesper Wikström från Aktion Österbotten fick Landsbygdsriksdagsskylten av byaombud Pia Prost när riksdagen avslutades. Om två år arrangeras Landsbygdsriksdagen i Österbotten.
Foto: Dan Lolax
Landsbygdsriksdagens tidning
Innehåll
Sid 1-5
Avgörandets stund för landsbygdspolitiken!
Mats Nylund: Ingen sammanslagning utan landsbygdskonsekvensbedömning
Pro Platsen – på väg mot en platsbaserad politik, Björn Wallén
Varmt välkommen till Åboland!, Sinikka Kauko-Vainio
Landsbygd i förändring, Håkan Eklund
Vad är stads-Leader?, Risto Matti Niemi
Landsbygdens nya ekonomi skapades på Peloton Innovation Camp i Kaustby
Sid 6-10
Landsbygdsriksdag för tolfte gången, Peter Backa
Fokus på Åbolands byar, Pia Prost
Vårt nyhetsbrev rapporterar om aktuellt inom landsbygdsutveckling
Landsbygdens framtid värd att kämpa för, Peter Backa
Den svårdefinierade närmaten, Mia Aitokari
Helhetsgreppet och låg profil, Peter Backa
På rundtur i Åboland, Pia Prost
Sid 11-15
Skärgårdsstaden PARGAS
Ingen sammanslagning utan landsbygdskonsekvensbedömning, Mats Nylund
Aktion Österbottens strategi 2014-2020
Produforum-projekt samlar kulturaktörer, Kristin Mattsson
Finansiering via Leader som medel att nå framtidens mål, Emil Oljemark
Sid 16-20
En levande landsbygd, Ulla-Maj Wideroos
Med Åbolands skärgårdsstiftelse för en levande skärgård, Bengt Backman
Tidningsartiklar
Artikel om Landsbygdsriksdagen 2012 i tidningen God tid nr 8/2012.pdf
Artikel om Landsbygdsriksdagen 2012 i tidningen NYTT nr 8/2012.pdf
